Helgen blev ett riktigt antiklimax för egen del. Hade ju bokat resa och hotell för att vara med och heja fram alla fantastiska kompisar på Regionals men jag fick bita i det sura under fredagseftermiddagen och avboka allt. Insåg att oddsen för att jag skulle ta mig ur flygplanet (om jag nu kom så långt) var ganska små..
Nu verkar det ju tack och lov som om de klarar sig bra utan mitt stöd på plats :)
Ryggen blev bara värre och värre och under natten till lördag funderade jag ett tag på att ringa ambulans när det tog mig en kvart att ta mig ur sängen till badrummet. Lyckades härda ut och fick tag i en akut naprapattid mitt på dagen.
När kroppen vaknade till började det fungera att gå lite försiktigt. Det sägs ju att det är bäst att hålla sig i rörelse för att inte stelna till. Ibland undrar jag dock hur fan jag tänker...
Såå, jag tog ett djupt andetag och satte mig på cykeln(!!)
Det började ganska bra tills jag passerade första ojämnheterna i vägbanan då vibrationerna gjorde att jag tappade luften och höll på att gå i gatan. Promenerade en liten bit innan jag testade igen men i första uppförsbacken small det igen i ryggen och jag stod och hyperventilerade och försökte få de små fåglarna som cirklade runt pannan att ge sig av. Det tog mig säkert 10 min att ta mig av cykeleländet och det slutade med att jag fick lägga cykeln ned och försiktigt kliva genom ramen.
Sagt och gjort - byte till T-bana!
Idiotiskt beslut nummer 2, men jag tänkte att då håller jag mig stående iallafall.
Tips från coachen är att INTE försöka åka rulltrappa om ni har problem att gå - det är skitsvårt att kliva på och av. Tog mig iallafall till Odenplan för en kaffe på Nordic och haltade sen iväg mot norrtull.
WOD for Time
1100 meter gång
Metcon 53 minuter(!!)
Man vet att man inte ser fräsch ut när killen utan tänder och två säckar tomburkar frågar om man behöver hjälp. Blev dessutom omkörd och frånsprungen av tre personer på minst dubbla min ålder med rollatorer. Och jag menar verkligen frånsprungen - vi snackar haren och sköldpaddan här.
Tur i oturen så hölls det kurs på naprapatmottagningen så trots att jag eg bara hade en halvtimmes akuttid blev jag kvar i ca 90 minuter och användes som demoobject för utbildningen i Redcord och fick därmed behandling/kontroll av tre olika naprapater. Deras diagnos var att det inte verkade vara ett typiskt diskbråck eftersom vissa markörer saknades men däremot sannolikt "..ett av de värsta ryggskott jag sett..".
Tyckte dock att kursdeltagarna såg lite fundersamma ut när läraren inledde med "Det här är Mattias och han har vält däck.." och ytterligare lite mer när de insåg att vi inte snackade om att byta däck på bilen..
Kändes bättre under behandlingen men fruktansvärt efteråt och jag fick rådet att åka till akuten för en dubbelkoll. Fruktansvärda huggsmärtor i ryggen ner i sätet, kramper i höftböjar/ljumskar och allmänt illamående. Kunde inte ens ta mig ut till taxin utan stöd och fick krypa in i baksätet och ligga hela resan. Väl vid St Göran tog jag mig inte ur taxin så det blev omparkering till ambulansintag och direkttransfer till bår.
Efter 2 Citodon tog jag mig iallafall upp till sittande och kunde ta mig till toaletten. Läkarna verifierade naprapaternas diagnos att det sannolikt inte är diskarna. Mer smärtstillande och muskelavslappnande (paraflex, diklofenak) och sex timmar senare vid halvtio-tiden skickades jag hem med ett recept på mer tabletter plus några citodon för natten. Taxiresan hem var dock bättre i en högre bil som jag tog mig ur på egen hand även om resan i sig genomfördes halvliggande i baksätet igen.
Nu på morgonen är rörligheten lite bättre och jag har letat fram min gamla käpp sen hälsene-rehaben. Har fruktansvärd "träningsvärk" i nedre magmuskulaturen och det känns verkligen att kroppen legat på helspänn en längre tid.
Antar att hela detta förlopp är en kulmen av den senaste tidens påfrestningar men nu börjar det bli såpass absurt mycket att jag funderar på var den dolda kameran sitter och när Oldsberg ska hoppa fram.
Jag har dessutom slarvat lite med mobility på sistone (särskilt höftböjarna) och har haft en hel del känningar av låsningar i baksidan samt en del oförklarliga kramper i nedre/sneda magmusklerna när jag böjer mig framåt.
Får väl försöka ta ett djupt andetag och hitta nåt positivt med det hela.. nu måste jag nog ta itu med grunder och obalans i kroppen på allvar, och har jag klarat diskarna är jag sjukt glad.
Ska jaga specialist och MRI imorgon för säkerhets skull.
Och jag börjar tycka att det är dags för ett Crossfit Rehabilitation Cert snart ;)
Nu verkar det ju tack och lov som om de klarar sig bra utan mitt stöd på plats :)
Ryggen blev bara värre och värre och under natten till lördag funderade jag ett tag på att ringa ambulans när det tog mig en kvart att ta mig ur sängen till badrummet. Lyckades härda ut och fick tag i en akut naprapattid mitt på dagen.
När kroppen vaknade till började det fungera att gå lite försiktigt. Det sägs ju att det är bäst att hålla sig i rörelse för att inte stelna till. Ibland undrar jag dock hur fan jag tänker...
Såå, jag tog ett djupt andetag och satte mig på cykeln(!!)
Det började ganska bra tills jag passerade första ojämnheterna i vägbanan då vibrationerna gjorde att jag tappade luften och höll på att gå i gatan. Promenerade en liten bit innan jag testade igen men i första uppförsbacken small det igen i ryggen och jag stod och hyperventilerade och försökte få de små fåglarna som cirklade runt pannan att ge sig av. Det tog mig säkert 10 min att ta mig av cykeleländet och det slutade med att jag fick lägga cykeln ned och försiktigt kliva genom ramen.
Sagt och gjort - byte till T-bana!
Idiotiskt beslut nummer 2, men jag tänkte att då håller jag mig stående iallafall.
Tips från coachen är att INTE försöka åka rulltrappa om ni har problem att gå - det är skitsvårt att kliva på och av. Tog mig iallafall till Odenplan för en kaffe på Nordic och haltade sen iväg mot norrtull.
WOD for Time
1100 meter gång
Metcon 53 minuter(!!)
Man vet att man inte ser fräsch ut när killen utan tänder och två säckar tomburkar frågar om man behöver hjälp. Blev dessutom omkörd och frånsprungen av tre personer på minst dubbla min ålder med rollatorer. Och jag menar verkligen frånsprungen - vi snackar haren och sköldpaddan här.
Tur i oturen så hölls det kurs på naprapatmottagningen så trots att jag eg bara hade en halvtimmes akuttid blev jag kvar i ca 90 minuter och användes som demoobject för utbildningen i Redcord och fick därmed behandling/kontroll av tre olika naprapater. Deras diagnos var att det inte verkade vara ett typiskt diskbråck eftersom vissa markörer saknades men däremot sannolikt "..ett av de värsta ryggskott jag sett..".
Tyckte dock att kursdeltagarna såg lite fundersamma ut när läraren inledde med "Det här är Mattias och han har vält däck.." och ytterligare lite mer när de insåg att vi inte snackade om att byta däck på bilen..
Kändes bättre under behandlingen men fruktansvärt efteråt och jag fick rådet att åka till akuten för en dubbelkoll. Fruktansvärda huggsmärtor i ryggen ner i sätet, kramper i höftböjar/ljumskar och allmänt illamående. Kunde inte ens ta mig ut till taxin utan stöd och fick krypa in i baksätet och ligga hela resan. Väl vid St Göran tog jag mig inte ur taxin så det blev omparkering till ambulansintag och direkttransfer till bår.
Efter 2 Citodon tog jag mig iallafall upp till sittande och kunde ta mig till toaletten. Läkarna verifierade naprapaternas diagnos att det sannolikt inte är diskarna. Mer smärtstillande och muskelavslappnande (paraflex, diklofenak) och sex timmar senare vid halvtio-tiden skickades jag hem med ett recept på mer tabletter plus några citodon för natten. Taxiresan hem var dock bättre i en högre bil som jag tog mig ur på egen hand även om resan i sig genomfördes halvliggande i baksätet igen.
Nu på morgonen är rörligheten lite bättre och jag har letat fram min gamla käpp sen hälsene-rehaben. Har fruktansvärd "träningsvärk" i nedre magmuskulaturen och det känns verkligen att kroppen legat på helspänn en längre tid.
Antar att hela detta förlopp är en kulmen av den senaste tidens påfrestningar men nu börjar det bli såpass absurt mycket att jag funderar på var den dolda kameran sitter och när Oldsberg ska hoppa fram.
Jag har dessutom slarvat lite med mobility på sistone (särskilt höftböjarna) och har haft en hel del känningar av låsningar i baksidan samt en del oförklarliga kramper i nedre/sneda magmusklerna när jag böjer mig framåt.
Får väl försöka ta ett djupt andetag och hitta nåt positivt med det hela.. nu måste jag nog ta itu med grunder och obalans i kroppen på allvar, och har jag klarat diskarna är jag sjukt glad.
Ska jaga specialist och MRI imorgon för säkerhets skull.
Och jag börjar tycka att det är dags för ett Crossfit Rehabilitation Cert snart ;)
