måndag 4 oktober 2010

Oväntat - PB och "Fult men fort"

Såhär i efterhand så var mitt överambitiösa test med tre pass inom 26h kanske inte så smart...
Jag hann lagom hem och byta om efter passet i lördags för att hinna i tid till min systerdotters dop och redan under ceremonin började kroppen stelna till. Min läkarbror frågade om jag skadat mig, men skrattade sen rått när jag berättade orsaken till mitt geriatriska rörelseschema.
Efter lunchen hade jag gett vad som helst för att få åka hem och sova. Feberkänningar, lätt illamående och yrsel men som god storebror var det bara att bita ihop och hjälpa till med undanröjningen och sen hålla god min genom den följande släktmiddagen.

Söndagen tillbringades under en filt i soffan och nära-döden-vibbar.

Med den uppladdningen var jag mer eller mindre beredd på att ställa in dagens träning. Kroppen protesterade redan när jag klev ur sängen imorse. Stelt med riktigt ont i underarmar och ben, men jag packade trots med mig väskan och cyklade med stumma ben till kontoret.

Nåväl, det var ju max marklyft på schemat och det får man inte testa var dag så jag vevade in till CFN efter jobbet med brännande luftrör och helt utan förväntningar.

Uppvärmningen var 500m rodd som gick löjligt bra. Jag skulle gärna förstå vad som händer med detta just nu för jag får inte ihop logiken. Jag saknar flås, har grym träningsvärk i lår och armar, en sträckning i ljumsken och potentiell feber men låg under 1:20 i splittime de första 250 metrarna innan jag varvade ned och slutade på 1:29.9. Jag ska ju inte klaga, men jag fattar ingenting...

När vi sen gick över till lite kettlebells rasade däremot allt och i teknikdelen fortsatte förfallet. Noll teknik, problem med handlederna, rackningen you name it. 

Power Clean 2-2-2-2 (maxförsök)
Körde detta tillsammans med John som såg ut att vara riktigt hemma på det här och lyfte riktigt snyggt.
För egen del blev det 40-50-70 (tangerat PB) och tre avbrutna försök på 75kg.
Kroppen bara sa ifrån på 75 och sista gången släppte jag innan stången ens nått knäna. Jag började misstänka att det inte var en så bra idé att träna idag ändå men jag måste ju ialllafall testa marklyften. 

Deadlift 1-1-1-1 (maxförsök)
110-130-150-165 (PB) -170kg (PB)

Ganska upplyftande (haha..) med PB och här känner jag att det bör finnas mer att ta av. Jag håller ju i nån typ av false overhand grip nu och har stora problem att hålla i stången när jag passerar 150kg. Inte minst idag när underarmarna känns stekta. Muskulärt bör det finnas möjlighet uppåt 200 innan jul inbillar jag mig.
Christian drog upp sjuka 165kg - 2.53 gånger sin egen kroppsvikt. Där ligger man i lä....

Dags för metconen som jag då gruvat mig för pga astman/febern/orken. 

WOD 6 Rounds for Time
6 Power Clean 60 kg (mod 50kg)
12 Squats
24 Doubleunders (mod 72 singles) 

Metcon 7:02
En total missbedömning från min sida. Efter PowerClean-missarna i teknikdelen skalade jag ned till 50kg i WOD'en och var oroad att det skulle bli för tungt. Nu hade iofs Erik sagt att perfekt form inte var prio i passet, men jag tror inte han var beredd på mina "Sasquatch Clean". Men det var å andra sidan inte jag heller...
De gick genomgående touch'n'go av bara farten utan några som helst problem, men de var INTE snygga. Erik liknade dem mer vid nån typ av curls...

Jag försökte pace'a passet "andningsmässigt" dvs hålla så lugn och djup andning som möjligt för att hålla astman i schack och det gick vägen. Avslutade med några pullups som kändes omotiverat och märkligt höga (>1dm högre än vanligt). Ett angenämt problem men jag blev så paff att jag tappade koncepten och trillade ner efter 4 st.


Märkligt hur man kan gå från att må ganska risigt och känna sig orkeslös till att glatt cykla hemåt i mörkret efter att ha kört ett pass man absolut inte sett fram emot...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar