Deep Snow = Deep Burn

Två dagar med en lätt hopplös känsla eftersom både knä/höft/länd strejkade med eftertryck efter knappt halva dagens åkning i tisdags. Onsdagen fick bli vila igen med 2km simning.

Det är i och för sig skönt att simma men jag har ju inte rest halva jorden runt för att plaska omkring i ett badhus så det kändes ganska tröstlöst. Mailade med Martin och fick lite tips och råd och byggde sen ihop något på egen hand. Jag skippade den vanliga uppvärmningen för mitt eget specialprogram med 2x20min mobility/värmning med frukost emellan. Tro det eller ej, men prehab hjälper tydligen!

Jag hade också en lång diskussion med killen i skishopen som bytte skidor åt mig för andra gången till några som skulle passa dagens förutsättningar. Det dumpade inatt så då ska det åkas oavsett vad kroppen säger!

Tack ock lov höll allt ihop riktigt bra idag. Sjukt bra åkning och en dag som avslutades lite tidigare än planerat (men perfekt timeat för mig - lagom till knät började protestera) när molnen tätnade. Att sen sitta i en helikopter som navigerar sig hem i höjd med trädtopparna genom att följa en å är en ganska intressant upplevelse.

Under lunchen snackade vi lite om vad som gör en semester lyckad och kom fram till att det faktiskt är kvaliten man minns före kvantiteten. Om jag så inte får ett enda åk till i veckan så har dagens åkning varit värd resan. Dagen var minst sagt minnesvärd!

Nu blir det bubbelpool för att få benen att bli mer samarbetsvilliga.
Deep Snow = Deep Burn!

Setback och Simning

Just nu ligger den formella träningen på is eller snö om man ska vara petig.

En veckas semester för skidåkning som inleddes med episk proteinladdning i Calgary. Det är nästan så att bara The Kegs 16oz Ribeye Steaks är värda hela resan.

Har dock åkt på lite bakslag under åkningen då det var ett tag sen det snöade här (en vecka = en evighet i BC) och jag lyckades få ett intressant felskär under gårdagens åkning som resulterade i smärtor i knä och upp i den förb..t trasslande högra höftböjaren/höften.

Vaknade imorse och smärtan hade spridit sig till ländryggen och jag började känna mig ganska nojig igen. Det sista jag vill är att ryggen ska paja på riktigt igen och än mindre på en otillgänglig bergssida i Selkirks...

Tog således det grymt trista och vuxna beslutet att stanna i byn idag men insåg att jag måste göra nånting för att hålla mig aktiverad.

Sagt och gjort::
2,5km bröstsim senare känns ryggen, höften och tillochmed knät piggare igen. Jag borde simma oftare... och definitivt jobba på min mobilitet som visat sig pinsamt dålig nu under uppvärmningspassen....
Jag kanske dessutom borde byta tillbaka till nåt mer familjärt (dvs snowboard) istället för att tjafsa runt med skidor, stavar och obekväma pjäxor.

Nåväl, imorgon tar vi nya tag och klättrar in i Bell 212'an i ottan medan vi hoppas på snö!

Gymbrist och skidrehab

Att börja dagen med Squats, SDL och svingar direkt följt av 4h koncentrerad bilresa längs vintervägar tillsammans med säsongsokunniga medtrafikanter var ingen hit för ryggen.

Var riktigt stel och hade lite ont igår så det planerade andrapasset fick stryka på foten och vaknade i med eller mindre samma tillstånd.

Dagens pass var planerat till en Fran-ish med DB-thrusters och Burpees. Nu kunde det inte genomföras eftersom jag inte lyckats hitta ett enda gym i Hudiksvall som jag kunde spontanträna på en lördag. Gymet jag kört på tidigare har blivit ett "nyckelgym" och saknar bemanning på lördagar. Tack för den...

Det blev ytterligare ett skäl till mitt vuxna beslut att skippa dagens träning. Det blir första avsteget från programmeringen på 115 dagar så jag känner inte mig alltför skyldig.

Jag nöjde mig med 5km skön längdåkning med lillebror och två hundar i halvt igensnöade spår och älgkänning. Inte det sämsta och ryggen känns betydligt bättre efteråt,.

Imorgon är planerad vila (och hemresa) men om logistiken tillåter blir det en tur i spåret först. Sen blir det till att fundera över hur julledighetens träning ska bedrivas.om jag måste lösa allt med egna medel.