onsdag 19 december 2012

Grace - Crash and Burn utan Syre

Följetongen fortsätter.. inte helt pigg än och sjuka problem med andningen vilket jag till 100% skyllt på förkylning och väder. Något som under eftermiddagen visade sig inte vara helt korrekt.
Dessutom nådde jag 30h arbetsvecka innan lunch idag, taskig sömn några nätter (gnäll, gnäll) så med andra ord var inte energin på topp idag.

När jag såg Grace i programmeringen innan jag blev sjuk såg jag verkligen fram emot en revanch eftersom jag tyckte att jag borde klara en bättre tid än de 4:19 jag har som personbästa. Det lät också på Mads som han hade förhoppningar/förväntningar om en förbättring så jag hade ärligt talat en hel del prestationsångest idag.

Ordentlig uppvärmning med hopprepp, teknik, mobility samt lite C&J's för att få in rörelsen.

1set 10x50kg
2set 4x70kg
2set 3x80kg
2set 5x60kg

Kändes sådär men 60 kändes ju väldig lätt när man kom tillbaka ned från att reppa 80. Dock drog pulsen och flåset snabbt och jag var lite fundersam över att det tog sån tid att få tillbaka andningen efter varje set.

Grace
30 C&J 60kg

Metcon: 5:43

Behöver jag ens säga att jag är besviken. Sur. Bitter. Nästan 1.30 sämre än sist?!?!
Kände mig färdig att säga upp medlemskapet och börja med schack istället..
Hade mål på sub4, hade en paceingplan (femmor) med en backupplan (treor efter 15) att skifta till men inget gick vägen. Redan efter 10 reps (paceade enligt plan) började jag få riktigt svårt med syresättningen och sen fanns ingen väg tillbaka.
Jag slet och drog instinktivt i halslinningen på tshirten och tillochmed i strupen för att försöka få mer luft. Kollade på filmen (som jag inte tänker dela) och plockade ut följande brytpunkter.

5R:    0,22
10:     1.05
13:    1.42
15:    2.00
18:    2:42
21:    3:27
24:    4:08
26:    4:41
27:    5:03
30:    5:43

Jag kanske eventuellt Jerkade nån enstaka men annars är det Pushpress med avslutande Striktpress genomgående trots att Erik skrek på mig. Fick ta omtag på en press från rackpositon eftersom den inte låstes ut.

Efter det blev det besök hus sjukgymnasten och då framkom ju lite småsaker.. som det faktum att jag hade kraftiga låsningar i bröstet/ryggen/axlarna som hämmade min andning och rörlighet högst väsentligt. Min syresättning var tydligen "som att andas genom 3-4 sugror" eftersom bröstkorgen mer eller mindre inte vidgades alls. Nu är det ju en bortförklaring men ändå skönt att det fanns nån typ av skäl till min pinsamma prestation. Det var inte bra för humör och självförtroende att gå in i väggen så stenhårt trots restriktiv pace.

Efter 40 minuters behandling andades jag bättre än på över en vecka - all astmaspray till trots.


På pluskontot efter passet är iallafall att ryggen inte kändes alls och att jag inte fick ont i axel/armbåge och att jag är jävligt revanschsugen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar