Förra veckan var nog en av de mer diagnos-intensiva jag nånsin haft tror jag.
Eftersom min hjärna tydligen inte accepterar mina fysiska begränsningar och min kropp är lat och helst jobbar med kompensationer så körde vi rena "Avengers Assemble!!" förra veckan.
Jag har ett riktigt DreamTeam under ledning av Martin som hjälpt mig identifiera roten till det onda och diskutera sig fram till hur jag ska adressera det.
I tisdags hade jag en session med Katarina på Access Rehab som hjälper mig få ordning på alla de där små eländoga muskler som man tydligen behöver men som jag inte ens vetat om att de existerat.
En dryg timmes initialutvärdering som minst sagt var frustrerande när jag försökte hitta medveten muskelkontakt i muskler jag hävdade inte existerade - till Martins stora nöje.
På Onsdagen körde jag min session med Jowsey under Martins överinseende och vi identifierade ytterligare motoriska problem och att de primärt verkar vara lokaliserade på insida höft.
Eller som James sa:
"..considering how tight the inside of your hips are, you should not be able to do a squat.. from a biomechanical standpoint .. but you still do! I've never seen this before, but the body never cease to amaze me.."
Efter sisådär 90 minuters dansande hade vi identifierat nya områden för Martin att behandla samt nya "danssteg" för mig. Nytt omfattningsrekord med att nu ha 7 olika moves som ska utföras.
På torsdagsmorgonen träffades jag, Martin och Mads på FysioEtana för att gå igenom veckans lärdomar, diskutera vad och hur jag får träna närmaste tiden (och kanske framför allt vad jag INTE får göra) och sen avslutades det hela med en duktigt hårdhänt behandling på de nyfunna problemområdena.
Innan lunch var jag färdig för sängen kan jag lova. Jag har aldrig kännt ett sånt påslag på centrala nervsystemet förr.. Jag kände mig mentalt som efter en lång dag på sjön, duktigt jetlaggad och med ett par duktiga träningspass i kroppen. Ingen ork, koncentration och tålamod i marknivå. Helt enkelt slutkörd.
Efter en hel del sömn senare har jag sedan dess börjat köra min nya initialprogrammering. Endast rörelser "For Quality". Inte en skivstång så långt ögat når och ingen explosivitet utan strikta pullups/dips, stepups, hantelrodd på bänk (max 10kg?!?) och kvastskaftsövningar.
Körde "teknikfascistiska" airsquats - dvs jag fick bara fortsätta rörelsen så länge jag kände kontakt och kontroll med stabilisatorerna i ländryggen - och plötsligt blev 5 reps galet jobbigt.
Utöver detta - klassiska rehabövningar men tack och lov har jag fått en "stabilizer" att mäta framgång med. En uppblåsbar kudde man lägger i svanken kopplad till en tryckmätare så jag kan se hårda data på hur bra bålkontroll jag har (dvs om jag kan hålla nålen stilla när jag rör armar & ben).
Första stegen mot nya stordåd!
Eftersom min hjärna tydligen inte accepterar mina fysiska begränsningar och min kropp är lat och helst jobbar med kompensationer så körde vi rena "Avengers Assemble!!" förra veckan.
Jag har ett riktigt DreamTeam under ledning av Martin som hjälpt mig identifiera roten till det onda och diskutera sig fram till hur jag ska adressera det.
I tisdags hade jag en session med Katarina på Access Rehab som hjälper mig få ordning på alla de där små eländoga muskler som man tydligen behöver men som jag inte ens vetat om att de existerat.
En dryg timmes initialutvärdering som minst sagt var frustrerande när jag försökte hitta medveten muskelkontakt i muskler jag hävdade inte existerade - till Martins stora nöje.
På Onsdagen körde jag min session med Jowsey under Martins överinseende och vi identifierade ytterligare motoriska problem och att de primärt verkar vara lokaliserade på insida höft.
Eller som James sa:
"..considering how tight the inside of your hips are, you should not be able to do a squat.. from a biomechanical standpoint .. but you still do! I've never seen this before, but the body never cease to amaze me.."
Efter sisådär 90 minuters dansande hade vi identifierat nya områden för Martin att behandla samt nya "danssteg" för mig. Nytt omfattningsrekord med att nu ha 7 olika moves som ska utföras.
På torsdagsmorgonen träffades jag, Martin och Mads på FysioEtana för att gå igenom veckans lärdomar, diskutera vad och hur jag får träna närmaste tiden (och kanske framför allt vad jag INTE får göra) och sen avslutades det hela med en duktigt hårdhänt behandling på de nyfunna problemområdena.
Innan lunch var jag färdig för sängen kan jag lova. Jag har aldrig kännt ett sånt påslag på centrala nervsystemet förr.. Jag kände mig mentalt som efter en lång dag på sjön, duktigt jetlaggad och med ett par duktiga träningspass i kroppen. Ingen ork, koncentration och tålamod i marknivå. Helt enkelt slutkörd.
Efter en hel del sömn senare har jag sedan dess börjat köra min nya initialprogrammering. Endast rörelser "For Quality". Inte en skivstång så långt ögat når och ingen explosivitet utan strikta pullups/dips, stepups, hantelrodd på bänk (max 10kg?!?) och kvastskaftsövningar.
Körde "teknikfascistiska" airsquats - dvs jag fick bara fortsätta rörelsen så länge jag kände kontakt och kontroll med stabilisatorerna i ländryggen - och plötsligt blev 5 reps galet jobbigt.
Utöver detta - klassiska rehabövningar men tack och lov har jag fått en "stabilizer" att mäta framgång med. En uppblåsbar kudde man lägger i svanken kopplad till en tryckmätare så jag kan se hårda data på hur bra bålkontroll jag har (dvs om jag kan hålla nålen stilla när jag rör armar & ben).
Första stegen mot nya stordåd!
Verkligen ett dreamteam! :) Tror många av oss (även vi som inte har skador) skulle ha mycket nytta av att köra mer "teknikfascistiska" rörelser. Såklart detta kommer bädda för stordåd!
SvaraRadera